Frågor och svar

Jag har jättefina höstvinrankor vid stugan och undrar om man kan ta beskärningarna och få rot på dem, jag vill ha fler plantor av denna till en spalje. Går det att göra och hur?

Ja det brukar funka att få rötter på dem. Sätt ganska korta sticklingar med några få blad kvar i sandblandad fuktig jord i krukor eller i en större låda (med dränering) Täck med plast eller fiberduk så de inte torkar ut så lätt.

Har en vinranka vid namn Vitis gröna druvor, som står i hörnet på en inglasad altan mot söder, förra året fick vi bara 2 små klasar i år har vi inte sett några ämnen än, när kommer dom eller blir det inga alls i år! Vad gör vi för fel?

Blommorna/klasarna borde ha synts redan i början av sommarentycker jag. Men ibland, om plantan växer kraftigt kan det dröja lite. Då går energin åt till tillväxten och fruktsättningen fördröjs. Är den planterad i kruka? Då kanske den istället har det lite för magert och torrt och inte orkar ge frukt. I så fall plantera om i större kruka. Vindruvor behöver ganska rejäl jordvolym. Men det påverkar förstås inte skörden i år. Är det en ung planta? Då kan det också ta något år innan de börja sätta frukt regelbundet. Det är inte mycket man kan göra mer än att vänta och se.

Jag har några funderingar kring odling på sandjord. Min sambo och jag ska byta koloniområde och är helt ovana att odla i sand och vet ju att den är mer näringsfattig och lättuttorkad. Är det nåt som du vet INTE trivs på sand? Kan tänka mig att svarta vinbär, och kanske buskar generellt, vill ha en mer näringsrik och ’fet’ fuktighetshållande jord. Tror du det stämmer? Äppelträd och andra fruktträd - är det nåt man bör göra för dem i sandjord?

Ja det stämmer som du säger att sandjord är näringsfattig och torkkänslig. Men om den förbättras med mull (kompost, torv, barkmull, plantjord) så blir den både mer närings- och vattenhållande. Det som kan vara svårt att odla på sandjord är de mest närings- och vattenkrävande växterna som kål, purjo, squash, gurka, rosor(undantag vildrosor) liksom rena fuktälskare som strandiris, ormbunkar m fl. Svarta vinbär vill helst också ha det lite fuktigare men med jordförbättring brukar de gå bra även på sandjord. Fruktträd är beroende av bra dränering så då är sandjorden bra men för bra tillväxt behöver de regelbunden gödsling och vattning åtminstone under etableringen, gärna också lite kalk eftersom sandjorden oftast är ganska kalkfattig.

Jag bor i en lägenhet i Sundsvall i zon 4. Jag skulle vilja skaffa ett pelaräppelträd till min balkong. Vilken sort skulle passa? Vilka sorter är goda? Ska man välja ett självfertilt träd? Vilken sorts kruka ska man ha och hur stor behöver den vara?

Det finns två ryska sorter av pelaräpplen

som är härdiga och friska, Arbat

och Dzin. De är gröna med lite röd

täckfärg. Jag har tyvärr ingen uppgift

om smaken. Ett pelaräpple med mycket

god smak är annars Polka men det

ska bara vara härdigt till zon 3. Tyvärr

finns det inga självfertila sorter så du

måste ha två sorter om det inte finns

andra äppelträd i närheten.

Ju större kruka desto bättre, men

en diameter på minst 40 cm skulle jag

rekommendera. En isolerad kruka är

förstås det bästa t ex Lindesbergskrukan,

annars måste du på något sätt

isolera den runt om på vintern.

För fyra år sedan la jag ”farligt” ogräs i en svart sopsäck, där det legat sedan dess. Nu ser innehållet alldeles svart ut. Törs jag använda det som jord eller är maskrosor, kirskål aldrig br ai en kompost?

Om det har legat så länge och är helt svart så har det ruttnat tillräckligt och kan inte vara någon fara att använda. Det är ju just så det rekommenderas att man ta död på besvärligt ogräs.

Har ett japanskt körsbärsträd som är ca 15 år gammalt, Nu har den fått stora rötter som ligger ovan mark och är i vägen när man klipper gräset., Rötterna är tjocka som en underarm och flera meter långa. Jag undrar vad händer om jag sågar av några av dessa, hämmar det bara tillväxten eller dör trädet

Risken är stor att delar av trädet dör om man helt kapar stora huvudrötter. Olika delar av rotsystemet försörjer nämligen olika delar av kronan. Om man då kapar en huvudrot som utgår från stammen så skär man av all vatten och näringstransport till den del av kronan som försörjdes av den roten med dess förgreningar. Om däremot det är rötter som går i dagen ganska långt ut från stammen är risken mindre att delar av trädet dör för då finns förmodligen en hel del sidorötter kvar längre in som kan bilda nya rötter som kompensation. Men en viss hämmad tillväxt blir det i vilket fall. Varför inte istället lägga på ett ca 10 cm lager jord runt trädet så att det täcker rötterna och så nytt gräs eller färdig gräsmatta där?

Jag har tagit bort ett äppelträd på min lott och funderar på att plantera ett körsbärsträd/plommonträd istället. Kan man plantera ovanpå allt i närheten av det borttagna äppelträdet? Om inte hur långt bort?

Har du några tips på lämpligt körsbärsträd som inte är för stort (ej spaljé) och som inte behöver angränsande träd, bin osv

Plommon och körsbär går bra att plantera efter äpple. Men sen är det förstås alltid bra att förbättra jorden med t ex kompost. Det finns numera körsbärsträd ympade på svagväxande grundstam, sk pysslingträd. Sorterna Stella och Sunburst är självbefruktande, alltså det behövs ingen annan sort. Men naturligtvis behövs det insekter, humlor och bin för all befruktning av fruktträd.

Jag tänker anlägga ett rododendronparti på min nordsluttning. Ofta hör jag trädgårdsmästare och rododendronexperter säga att man i första hand ska välja rododendron med extremt vackert bladverk och att blomningen kan komma i andra hand. Men vilka rododendron är det då som har dekorativt bladverk?

Här följer några förslag på arter och sorter: Arter och hybrider

R. bureavii, brunfiltade blad

R. campanulatum ssp aeruginosum ’Blauschimmel’, blåbladig

Williamsianum-gruppen -’Bow Bells’ bronsfärgade skott ’Osmar’ och Vater Böhlje’ runda blad med röda bladskaft

Yakusimanum-gruppen. Alla sorter i denna grupp har silvervita årsskott, med en filtaktig beläggning, så kallad indument. Det försvinner så småningom från bladovansidan men finns kvar i olika färgskiftningar på bladundersidan beroende på sort.

Några särskilt vackra:

’Edelweiss’ mycket framträdande silvervita skott

’Golfer’ -”-

Jag var försumlig under senhösten och vintern och har varken klippt ner vinrankan som sig bör eller blåregnet. Vad kan jag göra nu, i denna sena timma! Blåregnet kanske dessutom har dött denna vinter. Barken har spruckit upp långs med nedre delen av stammen. Haren har varit på päronträdet, men det ser inte ut att vara ”gnag” på blåregnet utan just en spricka som lämnar veden bar! Vad kan jag göra? Kan jag rädda vinrankan och blåregnet?

Du ska egentligen inte göra något nu. Det är känsligaste tiden när alla växter är på gång och savstigningen är som kraftigast. Blåregnet kan annars beskäras på vårvintern så länge det inte börjat sava medan vinrankan är en blödare som aldrig ska beskäras på våren. Men efter blomningen, både på blåregn och vinranka, kan du börja med sommarbeskärning och korta in årsskotten för att gynna fruktutveckling på vinrankan och blombildning för nästa år på blåregnet. Sprickan på stammen är det bara att hoppas att den läker ihop om inte barken släppt helt runt om. En spricka kan läka fast i kanterna och göra att plantan klarar sig. Om sprickan är färsk och är mycket uppfläkt kan det hjälpa att binda åt med något så att barken får kontakt med veden. Annars är det bara att hålla tummarna att det läker ändå.

Blir det samma visa i år som i fjol? Det börjar med hål i bladverket, antingen var som helst eller i kanterna. Hålen växer. Senare blir det bruna prickar på undersidan (galler)?Är det en eller flera skadegörare i farten? Är det både insekter och svampar?

Det är två olika skadegörare i farten. Den som äter hål i bladen är säkert kattostmätaren, en fjärilslarv som lever på malva och stockros. Den kan bekämpas med det biologiska medlet Turex Larvskydd som bland annat kan beställas på nätet på www.nyttdjur.se. (Men även sniglar kan äta hål i bladen. Är det oregelbundna hål och slemspår på bladen så är det troligt att det är sniglar) De bruna prickarna är stockrosrost, en svampsjukdom som är ganska svårbekämpad, men ett råd är att nu klippa ner den första bladrosetten som kommit eftersom svampen övervintrar i plantan. På det sättet får man bort den första smittan och kan åtminstone försena angreppet betydligt.

Vi har på vårt område fått in eländet parksallat som en del av oss krigar mot. På vår allmänning har vi en bergsknalle där det växte parksallat ca 80 m2. Vi har täckt området med plast, papp, tidningar, presenningar mm och det har varit så nu i två säsonger. Till våren är det dags att göra något av det. Vad? Den naturliga växtligheten består av sedum, harklöver, mandelblommor mm alltså rätt mager jord med den typen av växter. Nu är det ju ett tjockt lager av jord under täckningen pga av parksalladen som brytits ner. Hur ska man göra för att få tillbaka den ursprungliga växtligheten och slippa att parksalladen slår rot igen. Forsla bort jorden, så det blir ett tunt jordlager? Så in ängsfrö? Hur göra? Eller är det bäst att göra det här nu i höst?

Oj, vilket jobb ni gjort! Ja om ni vill få tillbaka den ursprungliga växtligheten är nog det bästa som du säger att faktiskt forsla bort en del jord. Det finns ju risk att den förmultnade parksallaten gjort den alltför näringsrik. Så sen i ängsfrö. Allt detta tror jag är lämpligt att göra till våren. Det är ju då ni kommer att vara där och kan ha koll på sådden och också koll på att inte parksallaten gror på nytt. Det kan ju finnas frön av den som gror även om rötterna kvävts och då är det viktigt att ta dem i tid. Det kan vara värt att köpa ängsfrö från Pratensis (www. pratensis.se) som har svenskodlade ängsfröblandningar. De har också pluggplantor av ängsväxter om man vill komplettera med det. De brukar finnas med på mässan varje år. Ett helt annat alternativ är att behålla täckningen med tidningar och plantera buskar och marktäckare i detta och ev täcka med flis eller täckbark.

Jag har en oxelhäck som har blivit väldigt tråkig, inga grenar och blad nertill och glest upptill. Kan jag klippa ner den nu i höst och iså fall hur mycket? Dessutom undrar jag om mina ölandstokar, kan dessa klippas ner och även dessa hur mycket skall man ta bort utan att ta död på växterna?

Vårvintern (febr-mars) är bästa tiden för denna typ av radikal föryngringsbeskärning både av oxel och ölandstok. Då stimulerar du tillväxten bäst. Risken finns för vinterskador om du klipper ner den nu. Skär ner oxeln till ca 25-30 cm och ölandstoken till 10-15 cm.

Mitt jättegamla plommonträd har till slut lagt sig till vila på gräsmattan. Kan man tugga upp grenarna i en tugg? Frukten hade Monilia – de plommon som hängde tätt blev blå med vitt mögel på. Jag vill inte smitta någon annan, som kanske tar tugg från mitt träd till sin lott. Jag skulle vilja plantera ett körsbärsträd på plommonets plats. Det är ju också stenfrukt. Hur många år bör man vänta om man inte vill byta ut jorden?

Det är ingen fara att flisa grenarna och ta vara på flisen för den innehåller inte smittan av Monilia. Men det förutsätter att du har möjlighet att plocka bort frukten först eftersom det är frukterna som är smittbärare. Var noga med att ta bort möglig frukt på hösten. När det gäller nytt träd på plommonets plats så kan jag inte hitta några uppgifter om hur lång tid man bör vänta med plantering. Byte av odlingsplats eller jord är de åtgärder som nämns. I ett SLU-faktablad hittade jag dock uppgiften om att man genom att blanda upp den befintliga jorden till hälften med ogödslad torv och kompost kan motverka jordtrötthet.

I Koloniträdgården 4/2010 skrev ni om mirabeller. Jag skulle gärna vilja veta var jag få tag i sådana buskträd.

Tyvärr är det inte lätt att få tag på plantor av mirabeller i handeln. Plantskolorna satsar på de mer förädlade sorterna. Eftersom mirabeller skjuter gott om rotskott så är det vanligaste att de sprids grannar emellan. Jag har sett en del i frågespalter på nätet där man delat med sig av rotskott så sök på till exempel www.odla.nu. Från en dansk plantskola finns det några sorter att beställa, www.planteskoler.dk.

Kan du rekommendera någon eldriven kompostfliskvarn som kan användas

av hela vår förening?

Enligt ett test i tidningen “Gör det själv” nr 9/08 får Viking Ge150 för ca 3700 kr bäst i test. Tar grenar 35- 40 mm. Den är eldriven med knivar och tyvärr ganska högt ljud, 101 dB. www.stihl.se, klicka på länken bäst i test, blinkande ruta på startsidan. Bästa valskvarn i testet var Flymo Paca Shredder för ca 3000 kr. Buller 90 dB. Därefter Al Ko Silent för 3.500. Buller 89 dB. Valsdriven kvarn är tystare och anses hållbarare och mindre underhållskrävande än en med knivar. Men den ger något grövre flis.

För att användas i lite större omfattning rekommenderas Viking Ge 35 med vals istället för knivar för priset 5990 kr. Den var inte med i testet och jag har inte lyckats få fram uppgifter om bullernivån på den. De eldrivna kvarnarna har nog inte tillräckligt stor kapacitet och hållbarhet för att det ska räcka till med en kvarn för flitig användning i en stor förening Då bör ni i så fall satsa på att köpa in några stycken och ha särskilda ansvarsgrupper som sköter dem. Jag rekommenderar absolut valskvarn tack vare den betydligt lägre bullernivån även om den ger något grövre flis. Annars är det bensin/dieseldrivna kvarnar/flistuggar det blir frågan om när det gäller större kapacitet ( t ex Viking Gb 370 s för ca 10 000kr, tar grenar 45 mm). De kan finnas att hyra på maskinfirmor. Men då har vi ju miljöaspekten av bränsleförbrukningen så ett alternativ kan vara att hyra in en större flistugg med betydligt större kapacitet i samband med arbetsdagar när man under en begränsad tid kan få stora volymer flisade.

Jag vill ta bort en del av en hallonhäck och plantera några trevliga buskrosor istället. Kan rosor trivas där det stått hallon tidigare? Och vilka rossorter skall jag satsa på? Vill helst ha gammaldags, doftande buskrosor som är tåliga och snabbväxande.

Ja visst kan du ha rosor där du haft hallon. Men det är förstås alltid bra att förbättra jorden när man nyplanterar. Om jorden är mycket lerig så det är bra att blanda upp det övre jordlagret med kompost eller barkmull. Och luckra jorden minst två spadtag djupt eller plantera i lite upphöjda bäddar för att få bättre dränering. Krukodlade rosor kan planteras hela säsongen bara det inte är för varmt och torrt. Barrotade rosor planteras i september eller april/maj. Nedan följer några lämpliga förslag på friska och härdiga både gammaldags och moderna buskrosor. Tänk på att de flesta buskrosor har ett ganska utbrett växtsätt, så de behöver lite plats. Gammaldags buskrosor: Mme Hardy, vit damascenaros Ispahan, rosa damascenaros Jacques Cartier, rosa portlandros Mme Boll, rosa portlandros Salet, rosa mossros Mme Plantier, vit albaros Moderna buskrosor, mycket friska och härdiga:Therese Bugnet, rosaröd vresros Louise Bugnet vit med rosa strimmor, vresros.

Jag har en stor formklippt Idegran vi måste flytta på för ett bygge, är det möjligt?

Det kan gå att flytta om du har möjlighet att få med en ordentlig jordklump, minst 80 cm i diameter. Det krävs nog att du i så fall kan få den uppgrävd och flyttad med skopa. Annars är det svårt att få med tillräckligt med jord. Efter flytt är det särskilt viktigt att den inte torkar ut (men får heller inte dränkas). Det kan vara bra att duscha busken vid torrt och varmt väder i början eftersom den inte kan kompensera avdunstningen helt innan den bildat nya rötter. Är flytten aktuellt just nu? Om inte så är det allra bästa sättet att rotbeskära på våren genom att man gräver ett smalt dike, 30 – 50 cm djupt, runt busken och fyller på med ny jord där nya rötter kan växa ut. Sen flyttas busken till nästa höst genom att man gräva upp den utanför diket så att man får med de nybildade rötterna.

Jag har en hängvide där det blir bubblor på bladen. Gör man hål på dom finns där en larv. Vad är detta och vad gör man?

Det låter som sälgbladgallmygga. Det enda man kan göra mot denna är att klippa bort angripna blad/skott så fort som möjligt så att inte larven hinner krypa ut och förpuppa sig i jorden.

Om jag vill utvidga mitt grönsaksland så att det tar gräsmatta i anspråk, måste jag då sålla den ”nya” jorden eller räcker det med att lägga grästuvorna uppochner över vintern?

Det kan räcka med att du vänder upp och ner på grästuvorna, men det är tveksamt om de hinner förmultna tillräckligt till våren om du ska gräva upp nu. Det allra bästa är att du dubbelgräver: det vill säga att du gräver upp grässvålen/tuvorna och lägger vid sidan om så länge. Sen gräver du ut ytterligare ett lager jord och lägger bredvid eller i en skottkärra. I det dike som bildas lägger du nästa rad med grästuvor i botten och där ovanpå nästa lager jord som du gräver ur. I sista diket lägger du de grästuvor och den jord du grävde upp först. På detta sätt får du ner grästuvorna lite djupare och får ett lager jord ovanpå som inte är genomvävd av rötter.

Ger barrväxter sjukdomar till fruktträd? Och gör i så fall alla barrväxter det eller bara vissa? Kan en kolonistugeförening kräva att alla ska ta bort sina barrväxter (till exempel tuja, idegran etcetera)?

Den sjukdom som spridit sig alltmer uppåt landet på senare år är päronrosten (inte att förväxla med päronskorv). Och den värdväxlar tyvärr mellan vissa trädgårdsenar och päron. Den övervintrar på enar och återinfekterar päron igen på våren. Men det är alltså bara vissa enar, framförallt sorter av sävenbom, Juniperus sabina, kinesisk en, Juniperus chinensis och trädgårdsen, Juniperus x media. Tyvärr planterades ju mycket av dessa enar under 1970-talets barrväxtboom i framförallt villaområden. Tuja, idegran och andra barrväxter är däremot inte smittbärare. Så det är en missuppfattning att alla barrväxter kan sprida smitta och måste tas bort. Tyvärr märker vi att det lätt sprids sådana rykten i föreningarna trots att vi på olika sätt försöker informera i både tidningen Koloniträdgården och i faktablad. Det finns ett nytt faktablad just om päronrosten, Lätt om Odling nr 46. Där finns också en sortlista på mottagliga sorter av enar. Det är egentligen bara dessa man behöver ta bort för att hålla päronen friska men det kan ju vara svårt att veta vilken man har. Och då kan det behövas fackmannakunskap för att avgöra det eftersom en del sorter är så snarlika. Tyvärr måste det också ske med en radie på minst 400 m från päronträ. Man kan förstås besluta att ta bort alla trädgårds-/prydnadsenar för att var på den säkra sidan men absolut inte alla barrväxter. Obs! Vanlig svensk en är inte smittbärare. Faktabladet kan laddas ner från vår hemsida, www.koloni.org. Den kan också beställas hem som pappersbroschyr till föreningen.

På grund av den myckna snön har hararna kommit åt att gnaga på fruktträdens grenar (där huvudstammen grenat sig). Tyvärr har de ”ringbarkat” så för grenarna finns inget hopp. Bra eller inte, men stammarna har klarat sig från gnag. Finns det hopp om att träden klarar sig? Ska de skadade grenarna klippas av? Är det något annat jag ska göra för att rädda träden ?

Ja du är inte ensam att ha drabbats. Denna snörika vinter har harar och rådjur gett sig på allt de kommer åt ovan snön. Men visst kan trädet klara sig även om det blir att bygga upp en ny krona. Är alla huvudgrenar gnagda runt om? Och är du säker på att de har ringbarkat ända in till veden? Ibland kan nämligen harar gnaga ganska ytligt på barken så att det fortfarande finns ett lager kvar innan man kommer in till veden. Det lagret kan faktiskt läka om det skyddas. Det råd som jag fått av arboristen Harald Kratschmer är att linda något isolerande runt sådana grenar till exempel bitar av sitt/liggunderlag som får sitta på fram till sommaren. Men är det gnagt ända in till veden finns inte mycket annat att göra än att såga av de skadade grenarna. Sen får du bygga upp en ny krona av de skott som kommer att skjuta från huvudstammen eller det som finns kvar av huvudgrenarna.

Jag har en gammal dunk nästan full

med Biobact Kompost. Eftersom

jag sedan fem år inte har någon

kompost och dunken har fått stå

oanvänd på en hylla i förrådet undrar

jag om man kan använda det här

komposteringsmedlet på samma

sätt som Biobact flytande gödsel

eller om växterna kan skadas av

detta. (Anledningen till att jag frågar är

att jag tycker att de här två Biobactprodukterna

medlen både ser ut och

luktar ungefär likadant.)

Enligt Biobacts hemsida

så har deras kompostmedel exakt

samma sammansättning som gödselmedlet.

Så det borde gå alldeles utmärkt

att gödsla med. Det är väl bara

ett marknadsföringsknep antar jag.

Hur får man nya plantor av Spireahäck?

Man kan föröka spirea med avläggning,

alltså genom att böja ned

grenar som man förankrar i jorden där

de får rota sig. När de rotat sig klipper

man av skottet från huvudgrenen och

har därmed en ny planta. Örtartade

sticklingar går också bra. De tas på

försommaren och planteras i fuktig

sandblandad jord i drivbänk eller

under plastlock med luftning. Det viktiga

är att hålla hög luftfuktighet. Annars

tycker jag att häckplantor av

spirea är så billiga (ca 20-30 kr st) så

frågan är om det är värt besväret att

föröka själv.

Hur gör jag när jag ska fröodla rosmarin? Jag har gjort som det stod på påsen och satt krukan i kylskåpet. Det har hänt något efter ca 4-5 veckor.

Tyvärr är rosmarin svår att lyckas med från frösådd. Fröet är hårt och gror dåligt och ojämnt. Så det kan säkert ta minst 4-5 veckor. Alltså hoppas inte för mycket men än kan de gro.

Men annars finns det ju alltid plantor att köpa i matvarubutiken och de brukar gå utmärkt att odla ute under sommaren efter lite avhärdning. Därefter måste man ta in dem över vintern eftersom de inte är vinterhärdiga hos oss.

Har ett 7-9 årigt Reine Claude plommonträd i min villaträdgård i Mariefred. Trädet växer starkt och är friskt. Har i flera år gett rikligt med blommor och kart. Men varje år angrips karten till 95-99 % av plommonstekeln (vit larv i karten). Har provat olika metoder under flera år:

- Samla ihop alla angripna kart både i trädet och på grenarna och kasta dem i soporna (inte komposten)

- Spruta vid flera tillfällen runt ballongstadium och senare med tex "Effekt mot ...", verkar vara koncentrerad rapsolja

- Spruta med Weibull "Stopp mot ohyra"

- Gräva kraftigt runt trädet för att störa ev. övervintrande larver

- I år har jag satt ut feromonfälla men enbart plommonvecklare fälla finns tillgänglig från Weibulls

Har nära grannar som också har plommonträd. Hur långt kan plommonstekeln svärma? Vad kan jag mer göra? Är Reine Claude särskilt utsatt sort? Ska man täcka hela trädet med plast under blomtiden, Claude är visst självfertilt? Hur fixar yrkesodlare detta problem (kan man hyra in dem för att spruta med effektivare medel)?

Ja, plommonstekeln är ett bekymmer eftersom det inte finns några effektiva sätt att bekämpa den för oss fritidsodlare. Jag förstår att du är säker på att det är stekeln som gör skadan eftersom du beskriver larven. Och du verkar ha provat det mesta. Problemet med både stekeln och vecklaren är att larverna som är lättast att bekämpa gömmer sig i karten och därmed är oåtkomliga för bekämpning. Men för vecklaren finns det alltså metoder med feromoner som kan ha viss effekt. Det finns dock inga framtagna feromoner för steklar.

Det du kan pröva nu är att lägga ut fiberduk, lakan eller liknande under trädet för att vara säker på att fånga upp alla kart som faller. De faller ju ganska tidigt och är så små så det kan vara svårt att ta alla annars. För att gardera dig nästa vår kan du lägga ut fiberduken/lakanet i god tid innan blomning för att hindra stekeln när den kläcks i jorden att flyga upp i trädet och lägga ägg.

Vad jag vet är inte Reine Claude mer känslig än andra sorter utan det är nog så att stekeln har haft goda förutsättningar att föröka upp sig i trädet. Enligt engelska undersökningar är däremot Czar och Viktoria mer känsliga sorter. Men angreppsgraden bestäms mycket av när trädet blommar i förhållande till stekelns svärmningstid. Jag vet inte hur långa sträckor stekeln rör sig men visst kan den förflytta sig mellan grannar om förhållandena är gynnsamma.

Yrkesodlare får dock använda starkare/giftigare medel som de sprutar regelbundet med i sina odlingar. Men plommonodlingen är av liten omfattning i Sverige idag. Det är heller inte tillåtet att anlita behöriga odlare till att spruta i privatodlingar med medel som inte är tillåtna där..

Vi har fått problem med revsmörblomma.

Området ligger lite avskärmat i sluttningen ner mot vår å. Men jag har förstått att det ogräset inte är att leka med, det kväver allt annat. Det har jag redan märkt. Det är lerjord det växer på.

Har nu försökt att avskärma området med en mur av torvblock, dock endast ett torvblock i bredd, eftersom det fanns en naturlig liten brant. Börjar tvivla på om det kan hjälpa. Finns det något att göra? Något som kan acceptera revsmörblomman som granne?

Revsmörblomman trivs tyvärr särskilt bra på lerjord som är fuktighetshållande.

Om det är möjligt att dränera så att slänten blir torrare kan det ha negativ inverkan på revsmörblomman. Den har inte alltför djupgående rotsystem, ca 20 cm och den sprider sig inte heller med underjordiska utlöpare utan det är revor ovanpå jorden som sen rotar sig på nytt. Så man kan hejda dess spridning genom att lägga ut en barriär minst 30 cm bred av t ex markduk eller plattor. Torvblocken kan också hejda dess framfart men då måste man kolla så att inte revor rotar sig i blocket och tar sig över.

På min rödavinbärsbuske har jag fått röd/rosa färg på en del blad. Risgrynsstora ojämnheter som ligger i rad på bladet. Jag har plockat bort angripna blad och ska idag spruta dem med såpvatten.

Vad är det för angrepp? Hur behandlar man det? Även den svarta vinbärsbusken börjar få färgade blad.

Det är bladlöss som gör de röda bucklorna på bladen. Liknande symtom men utan röd färg orsakar bladlöss också på svarta vinbär. Det skadar inte bär eller blommor men kan förstås påverka buskens tillväxt. Det är helt rätt som du gjort, plocka bort kraftigt angripna blad och spruta med såpvatten.

Jag har en fråga angående frösådd inomhus. Min mamma har köpt fröer i ett antal år och det slutar likadant varje gång. Hon gör precis som det står men de kommer upp långa och rangliga för att sedan vissna ner. Vad gör hon för fel?

Det vanligaste felet är att man har för dåligt ljus när fröna väl grott. Då blir de långa och gängliga. Placera sådden under lysrör när de kommit upp. Fönsterljuset räcker sällan till tidigt på våren.

En annan svårighet är vattningen. Jorden måste hållas fuktig men får inte bli för blöt. Blir den för blöt kan det bli syrebrist för rötterna och sk förökningssvampar som skadar rötterna trivs. Samtidigt är de späda rötterna mycket känsliga för uttorkning så de vissnar lätt om det blir för torrt. Jag tycker det bästa är att duscha både jord och plantor för att hålla lagom fuktighet.

Har haft en kolonistuga sedan i slutet på augusti-07. Frågan gäller en häck - en Klasespirea som växt sig hög och yvig. Tyvärr blev den inte klippt i höstas, det var så mycket annat som var absolut akut att ta itu med.

Nu undrar jag; ska jag klippa den direkt efter blomning, som är på gång nu, eller ska jag vänta till senare. När är den bästa tiden att klippa på höjden? Kan man klippa bort grenar som står ut, för att den inte ska se så ”ostyrig” ut när gör man det?

Klasespirean är en ganska tålig häckväxt. Om den bara ska tuktas och formas kan du göra det i princip när som helst, så gärna efter blomningen. Ska den radikalt föryngras och tas ner mycket på höjden så är det bäst att göra det under vårvintern.

Ja visst kan du ha rosor där du haft hallon. Men det är förstås alltid bra att förbättra jorden när man nyplanterar.

I ganska leriga jordar så det är bra att blanda upp det övre jordlagret med kompost eller barkmull. Och luckra jorden minst två spadtag djupt eller plantera i lite upphöjda bäddar för att få bättre dränering.

Krukodlade rosor kan planteras hela säsongen bara det inte är för varmt och torrt. Barrotade rosor planteras i september eller april/maj.

Nedan följer några lämpliga förslag på friska och härdiga både gammaldags och moderna buskrosor. Tänk på att de flesta buskrosor har ett ganska utbrett växtsätt, så de behöver lite plats.

Gammaldags buskrosor:

Mme Hardy, vit damascenaros Ispahan, rosa damascenaros Jacques Cartier, rosa portlandros Mme Boll, rosa portlandros Salet, rosa mossros Mme Plantier, vit albaros.

Moderna buskrosor, mycket friska och härdiga: Therese Bugnet, rosaröd vresros Louise Bugnet vit med rosa strimmor, vresros.

Har en lång radda med hallonbuskar, som börjar se lite risiga ut och ger ganska lite bär. Tänkte därför ta bort en del och plantera några trevliga buskrosor istället. Skulle bli tacksam för lite tips hur jag skall göra för att lyckas med rosorna.

Vad behöver jag göra med jorden? Kan rosor trivas där det stått hallon tidigare? När skall man plantera rosorna? Och vilka rossorter skall jag satsa på? Vill helst ha gammaldags, doftande buskrosor som är tåliga och snabbväxande.